Arholma Jaktvårdsförening grundades 1991. I samband med att föreningen grundades tecknades arrendeavtal med flera markägare så att föreningen erhöll den formella jakträtten på större delen av Arholmas areal och de kringliggande öarna. Totalt uppgår jaktområdet idag till ca 580 hektar. Under åren före föreningens grundande bedrevs jakten under en längre period i liten skala inom olika grupperingar. Regleringen och sämjan var nog inte helt optimal alla gånger. Bildandet av föreningen blev en stor förbättring då jakten kunde bedrivas samlat över öarnas geografi och där även rätten och möjligheten att jaga reglerades på ett tydligt och rättvist sätt. 

Jakten på Arholma har haft en viktig funktion både som nytta och nöje sedan långt tillbaka. I Berith Eldviks bok om Arholma ägnas ett särskilt kapitel åt detta:

”Sjöfågeljakten var den mest inbringande i fråga om tillskott till födan. Även Sälfångsten om vintern. Uteslutande uppehälle genom jakt har vi ej haft här. Det var fisket och sjöfrakten som voro öns A och O. Skinnen efter räv och utter och säl försåldes i Norrtälje. Somt av sälskinnen använde man själv. Viltet saltades ej, man fick ej mera, än man snart åt upp det färskt. Sälkött kunde dock saltas ned. Matnyttigt vilt var hare, utter säl, sjöfågel, grävsvin. Icke matnyttigt var räv och varg.”

Tiderna har förändrats och så även vilttillgången och jakten. Hare finns inte längre på Arholma och grävsvin (grävling) är det nog ingen som äter även om det tyvärr finns ganska gott om dem. 

Det vanligaste matnyttiga viltet är idag rådjur och älg där avskjutningen årligen ligger på  2 - 6 rådjur och 1-2 älgar. Sjöfågel jagas i mycket liten skala även om det är god tillgång på framförallt gräsänder och knipa. Säl jagas ej av oss i dagsläget. 

Vildsvin har börjat etablera sig på öarna runtomkring. Det har ännu bara förekommit vildsvin under kortare perioder på Arholma. Hösten 2025 har vi dock haft ökat antal observationer och under 2025-års älgjakt sköts 2 st galtar och en gylta (blivande sugga) på Villösan och Hummelön. Den ena galten hade en imponerande vikt om knappt 120 kg.

Ett viktigt område för Jaktvårdsföreningen är viltvård och skyddsjakt. Under vintern stödutfodrar vi viltet och vi har flera saltstenar utplacerade över området. Genom skyddsjakt håller vi ner stammen av skadedjur och predatorer som räv, grävling, skarv och mink. Har du problem med skadedjur exempelvis grävling under husgrund kan du kontakta oss för rådgivning och assistans.

Medlemskap i föreningen är kopplat till att man har lokal förankring som fastighetsägare eller på annat sätt har en anknytning eller närhet till ön. I dagsläget har föreningen 11 medlemmar. För mer information om medlemskap och intresseanmälan kan man kontakta föreningens ordförande. 

Jakten på Arholma bedrivs av medlemmarna både enskilt och gemensamt. Vid de gemensamma jakterna används oftast lösdrivande hund. Inför dessa tillfällen brukar vi eftersträva att informera på Arholmas Facebooksida några dagar innan jakten. När jakten pågår skyltar vi med detta på Arholma. Skärgårdsjakt är omväxlande och viltet rör sig snabbt över och mellan öarna. Läget kan därför ändras snabbt och vi kan inte informera löpande under jakten exakt var jakt bedrivs. Att jakt pågår förändrar inte rätten för var och en att fritt röra sig i skog och mark. Syftet med skyltar och information är att man ska vara medveten om att jakt pågår. Vi uppskattar att man visar hänsyn och försöker hålla sig till stigar när jakt pågår. Naturvårdsverket har en bra sammanställning om allemansrätten och specifikt vad som gäller vid jakt https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/allemansratten/sa-gor-vi-allemansratt/jakt-och-fiske/ .

Ordförande: Stefan Jansson